Om färgstyrning

Av Ingemar Edfalk
Läs gärna förordet till artikeln "Kort om färglära" också.

RGB-färg

RGB (Rött, Grönt och Blått ljus) kallas Additiv färg. Additiv därför att man om man blandar (adderar) dessa tre våglängder av ljus, får vitt. De övriga tre blandfärger man får är som synes Cyan, Magenta och Gult. Vi återkommer till det.

 

Det finns en helt neutral och enhetsoberoende färgrymd som kallas CIE L*a*b eller helt enkelt Lab-färg. Lab innehåller alla för det mänskliga ögat synliga våglängder och omfattar därmed alla RGB-färgrymder (och alla CMYK också eftersom dessa färgrymder vanligen är mindre än någon RGB).

Alla RGB-rymder är utsnitt ut modellen CIELab som kan återge alla färger det mänskliga ögat kan uppfatta (ca 380-780 nm, B-G-R). CIELab brukar återges som en 3D-modell i vilken man kan lägga in alla andra färgkroppar för visuell jämförelse och för att lättare förstå hur de förhåller sig till varandra. CIELab är dock inte optimal när det gäller att visa färgkroppar i tryck utan lämpar sig bäst för datorapplikationer där man kan vända och vrida på de tredimensionella färgkropparna. Bilden nedan visar sRGB i CIELab (i tryck i alla fall!). Lägg märke till L-axeln som visar gråskalan och a-axeln som visar rött-grönt samt b-axeln som visar blått-gult.



En annan modell, också framtagen av CIE, kallas Yxy och används vanligen för att göra samma jämförelser mellan olika färgkroppar, fast i 2D-bilder. Det är den modellen man oftast ser i tryck.
Samma sRGB-graf som ovan visas i bilden här under, i stället inlagd i Yxy-modellen. Det man kan se av Yxy-modellen är x- och y-axlarna. Y-axeln, som återger gråskalan befinner sig i diagrammets z-axel.

Av de RGB-färgrymder som ”brutits ut” ur Lab-färgrymden är de man oftast stöter på sRGB, ColorMatch RGB, Apple RGB och AdobeRGB(1998).

• sRGB är en färgrymd ursprungligen framtagen för det amerikanska TV-systemet NTSC. sRGB är ganska begränsad och i vissa färger inte ens lika stor som tryckomfånget CMYK. Använd aldrig sRGB för bilder som ska tryckas eller skrivas ut. Däremot idealiskt för bilder som ska visas på www. 

• ColorMatch RGB kommer från tryckindustrin och är en begränsad färgrymd som inte tillåter alla skärmbildsfärger att synas.

• Apple RGB är Apples egen (gamla) färgrymd. Bra att ha om man råkar ha en gammal 13-tums Mac skärm.

• Kodak ProFoto är en färgrymd som har det största omfånget av alla. Den är svår att hantera och har inte stöd i så många program. Måste alltid konverteras ner till någon annan färgrymd. Det finns ett fåtal specialsystem i världen som kan jobba i denna färgrymd.

• Adobe RGB (1998) slutligen är den färgrymd vi ska ha som arbetsrymd i Photoshop. Den är tillräckligt stor för att klara alla tryckfärgsomfång liksom alla bläckstråleskrivare och bildskärmsbilder. Samtidigt är den inte för stor så att man tvingas ta bort eller konvertera in färger som hamnat utanför den färgrymd man t.ex. vill skriva ut i.

Nu undrar du kanske varför man inte helt enkelt kan arbeta i bildfilens medförda RGB-rymd i stället för att hålla på och krångla med en särskild arbetsfärgrymd? Svaret är att du inte kan veta hur den RGB-rymden tolkar färgerna. Kanske kommer profilen från en halvdålig kamera som redovisar en neutralt grå som 200,204,197. Om du fortsätter att arbeta i denna färgrymd så kommer dina försök att sätta vit- och svartpunkt att hamna helt fel. Du får ett oönskat färgstick. Alltså är det bäst att konvertera till en neutral arbetsrymd innan man fortsätter.

CMYK-färg

CMYK (Cyan, Magneta, Gult och Svart) kallas Subtraktiv färg. Subtraktiv därför att det handlar om fysiska färgpigment (tryckfärger) som reflekterar en del våglängder av ljuset men absorberar andra. De våglängder som absorberas subtraheras från det infallande ljuset. Subtraheras alla våglängder så får man förstås svart. Blandfärgerna man får förutom svart är förstås RGB!

När man översätter en bild från dator eller digitalkamera till CMYK för tryckning kallas det att man färgseparerar bilden. Färgseparerar gör man med en ICC-profil. Mer om det senare.

CMYK finns i många versioner och det är vanligt att varje tryckeri har sina egna. Om man ska skicka en bildfil till tryckning på ett speciellt tryckeri kan man ofta kontakta tryckeriet först och be dem skicka sin ICC-profil (för det papper man tänkt använda) som man sedan installerar i datorn och använder för att separera de bilder som ska skickas. (mer om det kommer nedan) CMYK används av alla skrivare och tryckpressar.

CMYK är en avsevärt mindre färgrymd än de flesta RGB färgrymder vilket förstås leder till att bildskärmsfärger måste separeras ner till CMYK för att kunna tryckas eller skrivas ut. (Det finns fyra olika metoder för att göra denna separation. Dessa beskrivs i artikeln om färgkonvertering.)

System för färgstyrning

ICC-profiler (International Color Consortium)

ICC-profiler är en standard för att kunna flytta bilder mellan olika enheter utan att färgerna synbart påverkas av de olika enheternas egenskaper. Med hjälp av ICC-profiler kan man alltså flytta en bild från en färgrymd till en annan och få bästa möjliga konvertering mellan de olika färgrymderna. Standarden ICC utgår från Apple MacIntosh CMS (se nedan) som heter Color Sync och är ett mycket exakt instrument för färgstyrning.

CMS

Betyder Color Management System. I Windows heter detta ICM (Image Color Mangament). Det är programmet som sköter färghanteringen och som kan tolka ICC-profiler och få videokortet att korrigera färger enligt de värden profilen visar. På liknande sätt finns programvara i många ”input-enheter” (Kameror och scanners) och ”output-enheter” (skrivare och tryckpressar) som i det första fallet kan baka in en ICC-profil i en bild och i det andra tolka en profil som följer med en bild. (Windows NT har egentligen inget stöd för färghantering men kan i alla fall användas eftersom färghanteringen går att köra ”program till program” mellan de olika program som stöder den. Alltså fungerar det i Photoshop även om man kör Windows NT eftersom Photoshop har sin egen ”motor” som heter Adobe ACE och som ändå är den allmänt mest rekommenderade metoden för profilhantering/konvertering).

Var kommer ICC-profilerna från?

ICC-profiler får man i en del fall med när man köper en digitalkamera eller en scanner eller skrivare. De är oftast dåliga och alltför generellt hållna. En användbar ICC-profil får man tillverka själv enligt en process som vi inte ska gå in i detalj på här men som i stort sätt (när det gäller skrivare) handlar om att man skriver ut en eller flera standardiserade testbilder på skrivaren som ska profileras och skickar dessa till företaget som ska göra profilen. Utskrifternas färger mäts upp med en spektrofotometer och jämförs med de faktiska värdena. Profilen genereras sedan för att kompensera för felaktigheterna. Profilen fungerar bara med den sorts papper och bläck som användes vid utskriften av testbilderna. För att profilera en kamera eller scanner gör man motsvarande med den digitala filen man scannat eller fotograferat. De flesta (snart alla) tryckerier har egna ICC-profiler för sina olika tryckförfaranden och dessa kan man ibland ladda ner från deras hemsidor.

Med Photoshop följer också en ganska stor mängd förprogrammerade ICC-profiler.

Var ska de ligga?

De ska läggas i katalogen windows/system/color (eller liknande, sök på *.icc för besked) och aktiveras (se nedan). Photoshop har en egen underkatalog för ICC-profiler och de man lägger där fungerar så länge man valt Adobe ACE som konverteringsmotor. Vill man däremot använda Windows ICM så måste profilerna ligga i color-katalogen någonstans under Windows. Profilerna har antingen filändelsen .icc eller .icm.

Innan man kan använda en ICC-profil måste den aktiveras. Det gör man genom att högerklicka på den och välja ”installera”. När man gjort detta kan den användas i t.ex. Photoshop.

Inställningar i Photoshop

För att göra de grundinställningar i Photoshop som behövs för att kunna jobba med färg på ett vettigt sätt och använda ICC-profiler följer du de nedanstående punkterna:

1. Gå till Edit menyn och välj Color Settings.
2. I Working Spaces/RGB välj Adobe RGB (1998)
3. I CMYK välj Euroscale Coated v2
4. I Grayscale välj Grey Gamma 2.2
5. I Color Management Policys/RGB välj Preserve Embedded Profiles.
6. Välj samma inställning för CMYK och Grey.
7. Kryssa i alla ”Ask when opening” och ”A sk when pasting” som finns.
8. Klicka i ”Advanced Mode” uppe till vänster och se efter så att Adobe ACE är vald som konverteringsmotor.
9. Inställningen nedanför konverteringsmotorn är vilken metod som ska användas när man separerar från RGB till CMYK. Låt denna stå på Relative Colorimetric. (Överkurs om någon är intresserad).
10. Spara dessa inställningar med något namn (ditt) och klicka OK.
11. Du har nu gjort de nödvändiga grundinställningarna för att jobba i Photoshop. Grattis!

När du sedan öppnar en bild i Photoshop kommer troligen en dialogruta upp som frågar om du vill behålla bildens ICC-profil, slänga den, eller konvertera till din arbetsrymd (som du just ställt in till Adobe RGB (1998)). Kryssa i att ICC-profilen ska behållas men konverteras till din förvalda arbetsrymd. På så sätt äter du både upp kakan och har den kvar. Om du vet att de bilder du ska arbeta med aldrig kommer att användas i något annat sammanhang än visning på bildskärm så kan du ha sRGB som arbetsfärgrymd i stället. Gör om inställningarna enl. nedan och spara denna profil under ett annat namn. I detta fall har jag kallat dem för ”Web grund” som syns i ”settings” överst i fönstret.

Nu ska du öppna en bild som ligger i t.ex. ColorMatch RGB eller sRGB. Du har dina färginställningar i normalläge (Adobe RGB (1998)) och får då upp följande dialogruta:

Här konverterar du bilder som ligger i andra färgrymder till den du har valt som grundinställning. Alltså Adobe RGB (1998). Observera att detta inte är detsamma som att tilldela bilden en annan profil. Det är bara en tillfällig konvertering till din arbetsfärgrymd. Byter bildens profil gör du i nästa steg.

I Imagemenyn: Image/Mode/Assign Profile tilldelar du en annan ICC-profil till bilden.

I detta fall (precis som vi ska göra med bilder vi inte är säkra på vad de ska användas till) tilldelas profilen Adobe RGB (1998). 

Klicka OK och spara bilden. Om du sedan öppnar den igen så kommer ingen dialogruta att visas eftersom bilden redan ligger i rätt färgrymd.

Alltså. Bilder som är lagrade med ICC-profil för Adobe RGB (1998) kan du öppna utan att behöva klicka i några dialoger när du har grundinställningarna för Adobe RGB(1998) aktiva i Photoshop. Ska du däremot öppna t.ex. 50 bilder från en digitalkamera så byter du till de färginställningar du gjort för sådana bilder (Web grund), så slipper du dialogrutorna igen.

Bilder som inte har någon ICC-profil

Om du öppnar en bild som inte har någon ICC-profil ”inbakad” kommer du att få upp dialogrutan nedan.

Tilldela då arbetsfärgrymdens profil, som i detta fall är Adobe RGB(1998) eller, om det är bilder som endast ska användas för web/bildskärm kan du välja sRGB. Ska du öppna flera sådana bilder som ska användas bara på skärmen så är det dock enklare att byta till den förinställning du gjort för sådana bilder. Då slipper du dialogrutorna.

Bilder som ska tryckas

Det är ju inte ofta vi sysslar med trycksaker men eftersom det händer ibland så tar vi med det också. Bilder som ska gå till tryck ska separeras till CMYK (se nedan) med tryckeriets ICC-profil för den papperssort som ska användas. Om du ska öppna en sådan bild i Photoshop efter separationen så kommer dialogen ”Embedded Profile Mismatch” upp precis som i fallet när du öppnade en sRGB-bild i Adobe RGB. Markera ”Use the embedded profile” och öppna bilden om du ska göra någon liten ändring.

Ska du göra en större och t.ex. använda filter brukar resultatet bli bättre om du istället konverterar till RGB som då blir den RGB du har ställt in som arbetsfärgrymd.

Markerar du ”Convert document’s colors to the working space” så kommer bilden att konverteras till ”Euroscale Coated v2” eftersom detta är den grundinställning du har för CMYK. En sådan konvertering är inte önskvärd eftersom du riskerar att förlora färginformation på vägen. Byt i stället läge till RGB i imagemenyn (Image/Mode/RGB). Du får då den RGB du har i grundinställningarna.

När du jobbar med bilden kan du sedan ”soft-proofa” för att få en uppfattning om hur den kommer att se ut i trycket. Gör som följer:

Separering till CMYK i Photoshop

Om du vill skicka en färdigbearbetad fil till ett tryckeri gör du som följer:

1. Försäkra dig om att inga alfakanaler finns i kanalfönstret. Finns det några så släng dem.
2. Om bilden innehåller flera lager så välj Flatten Image i lagerfönstret.
3. Gå till Image/Mode/Convert to Profile
4. Välj tryckeriets profil.
5. Se till att Relative Colorimetric är inställd för Intent och att Adobe ACE är vald som motor (Engine).
6. Klicka OK.

Om du nu tittar efter vilket läge bilden ligger i så ser du att det den har ändrats från RGB till CMYK. Du har separerat bilden med tryckeriets profil. Spara som Tiff eller i det format tryckeriet efterfrågar. Glöm inte att ICC-profil ska vara ikryssad i spara-dialogrutan. Om du tittar efter i Explorer så kan du också se att bildens storlek har ökat med ca. 25% beroende på att en färgkanal har tillkommit.