Om färgstyrning
Av Ingemar Edfalk
Läs gärna förordet till artikeln "Kort om färglära" också.
RGB-färg
RGB (Rött, Grönt och Blått ljus) kallas Additiv
färg. Additiv därför att man om man blandar (adderar) dessa tre våglängder
av ljus, får vitt. De övriga tre blandfärger man får är som synes Cyan,
Magenta och Gult. Vi återkommer till det.
Det finns en helt neutral och enhetsoberoende färgrymd
som kallas CIE L*a*b eller helt enkelt Lab-färg. Lab innehåller alla
för det mänskliga ögat synliga våglängder och omfattar därmed alla RGB-färgrymder
(och alla CMYK också eftersom dessa färgrymder vanligen är mindre än
någon RGB).
Alla RGB-rymder är utsnitt ut modellen CIELab
som kan återge alla färger det mänskliga ögat kan
uppfatta (ca 380-780 nm, B-G-R). CIELab brukar återges som en
3D-modell i vilken man kan lägga in alla andra färgkroppar
för visuell jämförelse och för att lättare
förstå hur de förhåller sig till varandra. CIELab
är dock inte optimal när det gäller att visa färgkroppar
i tryck utan lämpar sig bäst för datorapplikationer där
man kan vända och vrida på de tredimensionella färgkropparna.
Bilden nedan visar sRGB i CIELab (i tryck i alla fall!). Lägg märke
till L-axeln som visar gråskalan och a-axeln som visar rött-grönt
samt b-axeln som visar blått-gult.
En annan modell, också framtagen av CIE, kallas Yxy och används
vanligen för att göra samma jämförelser mellan olika
färgkroppar, fast i 2D-bilder. Det är den modellen man oftast
ser i tryck.
Samma sRGB-graf som ovan visas i bilden här under, i stället
inlagd i Yxy-modellen. Det man kan se av Yxy-modellen är x- och
y-axlarna. Y-axeln, som återger gråskalan befinner sig i
diagrammets z-axel.
Av de RGB-färgrymder som brutits ut ur
Lab-färgrymden är de man oftast stöter på sRGB, ColorMatch RGB, Apple
RGB och AdobeRGB(1998).
- sRGB
är en färgrymd ursprungligen framtagen för det amerikanska TV-systemet
NTSC. sRGB är ganska begränsad och i vissa färger inte ens lika stor
som tryckomfånget CMYK. Använd aldrig sRGB för bilder som ska tryckas
eller skrivas ut. Däremot idealiskt för bilder som ska visas på www.
- ColorMatch
RGB kommer från tryckindustrin och är en begränsad färgrymd som
inte tillåter alla skärmbildsfärger att synas.
- Apple
RGB är Apples egen (gamla) färgrymd. Bra att ha om man råkar ha
en gammal 13-tums Mac skärm.
- Kodak
ProFoto är en färgrymd
som har det största omfånget av alla. Den är svår att hantera och
har inte stöd i så många program. Måste alltid konverteras ner till
någon annan färgrymd. Det finns ett fåtal specialsystem i världen
som kan jobba i denna färgrymd.
- Adobe
RGB (1998) slutligen är den färgrymd vi ska ha som arbetsrymd
i Photoshop. Den är tillräckligt stor för att klara alla tryckfärgsomfång
liksom alla bläckstråleskrivare och bildskärmsbilder. Samtidigt är
den inte för stor så att man tvingas ta bort eller konvertera in färger
som hamnat utanför den färgrymd man t.ex. vill skriva ut i.
Nu undrar du kanske varför man inte helt enkelt kan
arbeta i bildfilens medförda RGB-rymd i stället för att hålla på och
krångla med en särskild arbetsfärgrymd? Svaret är att du inte kan veta
hur den RGB-rymden tolkar färgerna. Kanske kommer profilen från en halvdålig
kamera som redovisar en neutralt grå som 200,204,197. Om du fortsätter
att arbeta i denna färgrymd så kommer dina försök att sätta vit- och
svartpunkt att hamna helt fel. Du får ett oönskat färgstick. Alltså
är det bäst att konvertera till en neutral arbetsrymd innan man fortsätter.
CMYK-färg
CMYK (Cyan, Magneta, Gult och Svart) kallas Subtraktiv
färg. Subtraktiv därför att det handlar om fysiska färgpigment (tryckfärger) som reflekterar
en del våglängder av ljuset men absorberar andra. De våglängder som
absorberas subtraheras från det infallande ljuset. Subtraheras alla
våglängder så får man förstås svart. Blandfärgerna man får förutom svart
är förstås RGB!
När man översätter en bild från dator eller digitalkamera
till CMYK för tryckning kallas det att man färgseparerar
bilden. Färgseparerar gör man med en ICC-profil. Mer om det senare.
CMYK finns i många versioner och det är vanligt att varje tryckeri har
sina egna. Om man ska skicka en bildfil till tryckning på ett speciellt
tryckeri kan man ofta kontakta tryckeriet först och be dem skicka sin
ICC-profil (för det papper man tänkt använda) som man sedan installerar
i datorn och använder för att separera de bilder som ska skickas. (mer
om det kommer nedan) CMYK används av alla skrivare och tryckpressar.
CMYK är en avsevärt mindre färgrymd än de flesta RGB
färgrymder vilket förstås leder till att bildskärmsfärger måste separeras
ner till CMYK för att kunna tryckas eller skrivas ut. (Det finns fyra
olika metoder för att göra denna separation. Dessa beskrivs i artikeln om färgkonvertering.)
System för färgstyrning
ICC-profiler (International Color Consortium)
ICC-profiler är en standard för att kunna flytta bilder
mellan olika enheter utan att färgerna synbart påverkas av de olika
enheternas egenskaper. Med hjälp av ICC-profiler kan man alltså flytta
en bild från en färgrymd till en annan och få bästa möjliga konvertering
mellan de olika färgrymderna. Standarden ICC utgår från Apple MacIntosh
CMS (se nedan) som heter Color Sync och är ett mycket exakt instrument
för färgstyrning.
CMS
Betyder Color Management System. I Windows heter detta
ICM (Image Color Mangament). Det är programmet
som sköter färghanteringen och som kan tolka ICC-profiler och få videokortet
att korrigera färger enligt de värden profilen visar. På liknande sätt
finns programvara i många input-enheter (Kameror och scanners)
och output-enheter (skrivare och tryckpressar) som i det
första fallet kan baka in en ICC-profil i en bild och i det andra tolka
en profil som följer med en bild. (Windows
NT har egentligen inget stöd för färghantering men kan i alla fall användas
eftersom färghanteringen går att köra program till program
mellan de olika program som stöder den. Alltså fungerar det i Photoshop
även om man kör Windows NT eftersom Photoshop har sin egen motor
som heter Adobe ACE och som ändå är den allmänt mest rekommenderade
metoden för profilhantering/konvertering).
Var kommer ICC-profilerna från?
ICC-profiler får man i en del fall med när man köper
en digitalkamera eller en scanner eller skrivare. De är oftast dåliga
och alltför generellt hållna. En användbar ICC-profil får man tillverka
själv enligt en process som vi inte ska gå in i detalj på här men som
i stort sätt (när det gäller skrivare) handlar om att man skriver ut
en eller flera standardiserade testbilder på skrivaren som ska profileras
och skickar dessa till företaget som ska göra profilen. Utskrifternas
färger mäts upp med en spektrofotometer och jämförs med de faktiska
värdena. Profilen genereras sedan för att kompensera för felaktigheterna.
Profilen fungerar bara med den sorts papper och bläck som användes vid
utskriften av testbilderna. För att profilera en kamera eller scanner
gör man motsvarande med den digitala filen man scannat eller fotograferat.
De flesta (snart alla) tryckerier har egna ICC-profiler för sina olika
tryckförfaranden och dessa kan man ibland ladda ner från deras hemsidor.
Med Photoshop följer också en ganska stor mängd förprogrammerade
ICC-profiler.
Var ska de ligga?
De ska läggas i katalogen windows/system/color (eller
liknande, sök på *.icc för besked) och aktiveras (se nedan). Photoshop
har en egen underkatalog för ICC-profiler och de man lägger där fungerar
så länge man valt Adobe ACE som konverteringsmotor. Vill man däremot
använda Windows ICM så måste profilerna ligga i color-katalogen någonstans
under Windows. Profilerna har antingen filändelsen .icc eller
.icm.
Innan man kan använda en ICC-profil måste den aktiveras.
Det gör man genom att högerklicka på den och välja installera.
När man gjort detta kan den användas i t.ex. Photoshop.
Inställningar i Photoshop
För att göra de grundinställningar i Photoshop som
behövs för att kunna jobba med färg på ett vettigt sätt och använda
ICC-profiler följer du de nedanstående punkterna:
- Gå
till Edit menyn och välj Color Settings.
- I Working Spaces/RGB välj
Adobe RGB (1998)
- I CMYK välj Euroscale
Coated v2
- I
Grayscale välj Grey Gamma 2.2
- I Color Management Policys/RGB
välj Preserve Embedded Profiles.
- Välj
samma inställning för CMYK och Grey.
- Kryssa
i alla Ask when opening
och A sk when pasting som finns.
- Klicka
i Advanced Mode uppe till vänster och se efter
så att Adobe ACE är vald som konverteringsmotor.
- Inställningen
nedanför konverteringsmotorn är vilken metod som ska användas när
man separerar från RGB till CMYK. Låt denna stå på Relative Colorimetric.
(Överkurs om någon är intresserad).
- Spara
dessa inställningar med något namn (ditt) och klicka OK.
- Du har nu gjort de nödvändiga grundinställningarna för att jobba i Photoshop. Grattis!
När du sedan öppnar en bild i Photoshop kommer troligen
en dialogruta upp som frågar om du vill behålla bildens ICC-profil,
slänga den, eller konvertera till din arbetsrymd (som du just ställt
in till Adobe RGB (1998)). Kryssa i att ICC-profilen ska behållas men
konverteras till din förvalda arbetsrymd. På så sätt äter du både upp
kakan och har den kvar. Om du vet att de bilder du ska arbeta med aldrig
kommer att användas i något annat sammanhang än visning på bildskärm
så kan du ha sRGB som arbetsfärgrymd i stället. Gör om inställningarna
enl. nedan och spara denna profil under ett annat namn. I detta fall
har jag kallat dem för Web grund som syns i settings
överst i fönstret.
Nu ska du öppna en bild som ligger i t.ex. ColorMatch
RGB eller sRGB. Du har dina färginställningar i normalläge (Adobe RGB
(1998)) och får då upp följande dialogruta:
Här konverterar du bilder som ligger i andra färgrymder
till den du har valt som grundinställning. Alltså Adobe RGB (1998).
Observera att detta inte är detsamma som att tilldela bilden en annan
profil. Det är bara en tillfällig konvertering till din arbetsfärgrymd.
Byter bildens profil gör du i nästa steg.
I Imagemenyn: Image/Mode/Assign Profile tilldelar
du en annan ICC-profil till bilden.
I detta fall (precis som vi ska göra med bilder vi
inte är säkra på vad de ska användas till) tilldelas profilen Adobe
RGB (1998).
Klicka OK och spara bilden. Om du sedan öppnar den
igen så kommer ingen dialogruta att visas eftersom bilden redan ligger
i rätt färgrymd.
Alltså. Bilder som är lagrade med ICC-profil för
Adobe RGB (1998) kan du öppna utan att behöva klicka i några dialoger
när du har grundinställningarna för Adobe RGB(1998) aktiva i Photoshop.
Ska du däremot öppna t.ex. 50 bilder från en digitalkamera så byter
du till de färginställningar du gjort för sådana bilder (Web grund),
så slipper du dialogrutorna igen.
Bilder som inte har någon ICC-profil
Om du öppnar en bild som inte har någon ICC-profil
inbakad kommer du att få upp dialogrutan nedan.
Tilldela då arbetsfärgrymdens profil, som i detta
fall är Adobe RGB(1998) eller, om det är bilder som endast ska användas
för web/bildskärm kan du välja sRGB. Ska du öppna flera sådana bilder
som ska användas bara på skärmen så är det dock enklare att byta till
den förinställning du gjort för sådana bilder. Då slipper du dialogrutorna.
Bilder som ska tryckas
Det är ju inte ofta vi sysslar med trycksaker men
eftersom det händer ibland så tar vi med det också. Bilder som ska gå
till tryck ska separeras till CMYK (se nedan) med tryckeriets ICC-profil
för den papperssort som ska användas. Om du ska öppna en sådan bild
i Photoshop efter separationen så kommer dialogen Embedded
Profile Mismatch upp precis som i fallet när du öppnade en
sRGB-bild i Adobe RGB. Markera Use
the embedded profile och öppna bilden om du ska göra någon
liten ändring.
Ska du göra en större och t.ex. använda filter brukar resultatet bli
bättre om du istället konverterar till RGB som då blir den RGB du har
ställt in som arbetsfärgrymd.
Markerar du Convert
documents colors to the working space så kommer bilden
att konverteras till Euroscale
Coated v2 eftersom detta är den grundinställning du har för
CMYK. En sådan konvertering är inte önskvärd eftersom du riskerar att
förlora färginformation på vägen. Byt i stället läge till RGB i imagemenyn
(Image/Mode/RGB). Du får
då den RGB du har i grundinställningarna.
När du jobbar med bilden kan du sedan soft-proofa
för att få en uppfattning om hur den kommer att se ut i trycket. Gör
som följer: