|
Myten om 72dpi.Av Ingemar EdfalkDenna artikel handlar om en fråga som jag kort har behandlat i en annan artikel för några år sedan. Det verkar dock inte ha räckt för att frälsa världen från detta missförstånd;-) eftersom frågan ständigt kommer upp igen. Frågan gäller alltså om bilder som ska visas på www eller i andra bildskärmspresentationer ska sparas med upplösningen 72dpi. Eller 72ppi som är den korrekta benämningen och som kommer att användas i denna artikel. (dpi betyder dots per inch och kommer från tryckeribranchen där man jobbar med små färgdroppar, ppi betyder pixels per inch och beskriver den tänkta pixeltätheten/storleken vid utskrift). Anledningarna till att man ska spara med upplösningen 72ppi skulle (enl. myten) vara:
Då tittar vi först på den första punkten. Vad påverkar en bilds storlek räknat i KB eller MB. Ja inte är det vilket ppi den sparats med i alla fall. En bilds storlek beror på tre faktorer:
Färgdjupet räknar man i hur många bitars färg varje pixel kan visas i. Ett vanligt färgdjup är 8bit/pixel(256 steg) och färgkanal, vilket för en vanlig RGB-bild (de allra flesta digitala bilder) sammanlagt ger 24bit/pixel, eftersom varje pixel byggs upp av tre färgkanaler: R=rött, G=grönt och B=blått, på vardera 8bit. Kan man lite om binärmatematik vet man nu hur man räknar ut en bilds storlek på disk. 8bitar=1byte, alltså "väger" varje pixel i en 24bitars bild 3byte. (1024byte=1KB o.s.v.) Alltså, Antal bitar/pixel gånger antalet pixlar. Det är hela formeln... Storleken påverkas sedan av om bilden komprimerats, med vilken komprimering och i vilken grad. Men grundformaln för en okomprimerad bild är alltid densamma. Och detta har alltså inget alls med ppi att göra. Så till den andra punkten. Skärmupplösning. Hur stor är den egentligen? Svaret är enkelt, den har du själv ställt in när du valde skrivbordsstorlek. Jag sitter och skriver detta vid en dator som är inställd på 1280 x 800 pixlars skrivbordsstorlek. Alltså kan min bildskärm visa 1280 bildpunkter på bredden och 800 på höjden. Har jag nu en bild som är 600 pixlar bred och 400 pixlar hög så är det ju lätt att förstå hur stor plats den kommer att ta på skärmen. Ungefär halva bredden och exakt halva höjden. Så inte heller i detta avseende har ppi något med saken att göra. Det är lätt att kolla detta själv genom att göra två identiska bilder och spara den ena med 72ppi och den andra med 300 eller 600ppi. Jämför dem sedan. Ta upp dem på skärmen och se om de är olika stora. Spara dem på disken och se om filerna är lika stora. Men vad är ppi då? dpi = dots per inch Detta är instruktioner till skrivare, till applikationer som används för att framställa trycksaker eller utskrifter och till tryckerier. Lite mer om detta finns att läsa här. Något förenklat är det så att en bild som sparats med 300ppi ger en utskrift som är 2,54 cm bred om bilden är 300 pixlar bred och utskriftsupplösningen är 300ppi. En tum (inch) är 2,54 cm, bilden är 300 pixlar bred och 300ppi betyder ju 300pixlar per tum. Samma bild sparad i 72ppi skulle ge en utskriftsbredd på bara drygt en halv centimeter. Och till sist, så varför detta tjat om 72dpi då? En teori jag hört om detta är att det är en kvarleva från de första MAC-datorerna som inte hade något skrivbord. Bildskärmen hade då ett antal bildpunkter som gav 72 st. per tum om man mätte upp den med en linjal. Och sedan dess ska detta vara "cementerat". Vad som är mer märkligt är att om man gör iordning en bitmapbild i t.ex. Photoshop för att sedan importera den i en vektorbild i Illustrator så måste den vara sparad med 72ppi för att man i photoshop ska kunna se hur stor den kommer att bli när den väl är importerad. Det borde kanske Adobe förklara;-) Eller att man för att få en riktigt skarp bild i word måste spara bilden med 96ppi... Det får bli ämnen för en framtida artikel. |
Adress: Grönbetevägen 23, 165 59 Hässelby, tel: 070- 516 87 52,e-post: info@skenbild.se Hem | Firman | Tjänster | Illustration | Foto | Bilder | Artiklar | Kontakt Alla bilder skyddade enl. lagen om upphovsrätt (URL). Ansluten till BUS, (Bildkonst upphovsrätt i Sverige) samt SFF (Svenska Fotografers Förbund). |